Skip to main content

Lurades vid hundköp – det finns inga allergivänliga hundar

Jeanette Barnes med flera köpte en Cockerpoo valp på Blocket, de känner sig lurade då de troligen har fått en cockerspets. Och är nu rädda för att utveckla allergier. De är inte bara lurade av uppfödaren utan även av en myt att det skulle finnas allergivänliga hundar. Forskning visar att det inte finns någon allergivänlig hundras. Cockerpoo och pudel är INTE allergivänlig!
Läs hela artikeln på denna länk

Källa Dognews efter tillstånd.

RATSIT – storebror och integritetskränkande

Det har kommit till vår kännedom att RATSIT publicerar ALLA uppgifter om dig och din person ända ner till de hundar du äger och deras chipnummer. Detta är INTEGRITETKRÄNKANDE i allra högsta grad. Vem som helst kan se var du bor, dina hundar m.m. Det enda som inte är med är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. När blev våra uppgifter OFFENTLIGA HANDLINGAR!!!!

Ratsit hemsida https://www.ratsit.se/

Vi har nu kontaktat DATAINSPEKTIONEN om detta Och på deras hemsida kan man läsa om DATASKYDDSREFORMEN och PERSONUPPGIFTSLAGEN – är det då bara ”skitsnack” (ursäkta ordvalet) eller vad står det för.

Dataskyddsreformen

Allt om dataskyddsförordningen (GDPR)

Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller som lag i alla EU:s medlemsländer från och med den 25 maj 2018. Förordningen kommer att innebära en hel del förändringar för de som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. På de här sidorna får du veta mer om vad de nya reglerna innebär.
Tydligen nya regler från 25 maj, men skydd har funnits sedan 1998 i PUL.

PERSONUPPGIFTSLAGEN
Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet ”behandlas” är brett, det omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet. Övriga EU-länder har alltså liknande skyddslagar vilket underlättar flödet av information inom unionen.
Förändringar och bättre skydd ska gälla från 25 maj 2018 även här.

https://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/

Läs gärna på Datainspektionens hemsida om hur vi ska skyddas och det skulle vara intressant att veta vilka kryphål, som finns i detta. Här sitter vi små föreningar, som villa ha personnummer för att skydda oss själva och funderar på vilket sätt ytterligare vi kan skydda folk enligt PUL när de nya träder i kraft, så går RATSIT ut och ”saluför” alla våra uppgifter på sin hemsida.

YGL (YttrandeGrundLagen) står över PUL.

Vivian Loftén
BLANDIS RIX
Grundare av BLANDIS 1993
www.blandis.se

Extra uppsikt 1 mars till 20 augusti

Länk till artikeln
Under tiden 1 mars till 20 augusti måste du hålla din hund under extra stor uppsikt när ni är ute i naturen. Detta framgår av paragraf 16 i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Där står att hundar ska hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt.

Naturvårdsverkets tolkning av lagen är att om en hund ska hindras från att springa lös måste den i de allra flesta fall hållas i koppel. Det är bara extremt väldresserade hundar som kan få gå lösa under tiden den 1 mars till den 20 augusti. I praktiken får hunden, om den är lös, vara högst någon meter ifrån dig. Du behöver ha sådan kontroll över din hund att det motsvarar ett osynligt koppel. Ordet ”kopplingstvång” eller ”koppeltvång” finns däremot inte i lagstiftningen, förutom i rennäringslagen som i vissa fall kräver att hundar hålls i band eller instängda.

Lagens syfte är att skydda de vilda djuren, både däggdjur och fåglar, under den mest känsliga tiden när djuren får sina ungar. De marker som lagen syftar på är praktiskt taget all naturmark, även större parker och liknande.

Full kontroll även annan tid

Även annan tid på året måste hunden hållas under sådan tillsyn att den hindras från att förfölja vilt. Det innebär att hunden får vara lös inom synhåll, förutsatt att du kan stoppa den eller kalla in den om den stöter på ett vilt djur. Om du inte kan det ska hunden gå i koppel eller i lina. En lösspringande hund i naturen får kopplas av en jakträttshavare. Det är ofta markägaren eller någon som företräder henne eller honom.

Om hunden inte går att fånga riskerar den att bli skjuten. En hundägare har ett strikt ansvar att hunden inte orsaker ”skador eller avsevärd olägenheter”. Det gäller inte bara vilt utan även till exempel betande tamdjur. Även en hund som inte biter djuren, utan bara jagar dem i en hage, är ett exempel på en skada eller olägenhet.

I ett område där renskötsel bedrivs ska hundar, som inte används i renskötseln, kopplas. Detta gäller också när renar flyttas. Denna regel finns i rennäringslagen. Här finns ett koppeltvång (”hållas i band”).

Kopplingstvång i nationalparker

I vissa fall gäller absolut kopplingstvång. Då finns inget utrymme för egna tolkningar av lagen. I nationalparker gäller att hund ska vara kopplad. I vissa nationalparker tillåts inte hundar alls.

Alla nationalparker har regler, så kallade föreskrifter, där du kan läsa vad som gäller i just det området. På Naturvårdsverkets webbplats kan du hitta de föreskrifter som gäller i Sveriges olika nationalparker.

I naturreservat

I de flesta naturreservat gäller kopplingstvång. I naturreservat med känsligt djurliv eller många besökare är det oftast så. Se informationsskylten vid entrén till naturreservatet eller fråga din länsstyrelse eller kommun.

Lokala och regionala beslut om kopplingstvång

Länsstyrelsen kan besluta om kopplingstvång med stöd av jaktförordningen. Beslutet kan gälla såväl under tiden 1 mars – 20 augusti som annan tid på året. Kopplingstvång gäller till exempel i en stor del av Östersjökustens skärgård.

Kommunen kan också införa lokala regler om exempelvis kopplingstvång och hundförbud. Hundförbud gäller till exempel ofta för lekplatser, på många kyrkogårdar samt på allmän badplats. Närmare information om vad som gäller just i din kommun kan du få från kommunens avdelning för miljö- och hälsoskydd.

Hundägarens ansvar

Hundägare har så kallat ”strikt ansvar” för sin hund. Det innebär att du till och med kan hållas ansvarig för skada som hunden orsakar även om någon annan har hand om den. I ansvaret ingår också att känna till vilka lagar och regler som gäller.

Undantag i samband med till exempel jakt

Man får ha hundar lösa:

  • vid tillåten jakt eller jaktträning under särskilda tider som anges i 16 § jaktförordningen (de får då inte jaga annat än det vilt som är lovligt för jakten). Det varierar mycket beroende på viltart.
  • för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt om hunden står under förarens kontroll med stöd av 17 § jaktförordningen.
  • för att valla tamdjur med stöd av 32 § Naturvårdsverkets föreskrifter 2002:18.

Länsstyrelsen kan ge fler undantag. Sådana ges i vissa fall för träning av till exempel polishundar, brukshundar och vakthundar. Länsstyrelsen kan också inskränka på möjligheterna att använda jakthundar i vissa fall.

Kommunens lokala ordningsföreskrifter kan innehålla regler om hundhållning. Kontakta kommunen för mer information.

Aktiviteter för din blandrashund

Källa; SVELAND – publicerad med tillstånd

Blandrashunden kan till exempel delta på hundutställningar, lydnadsprov, viltspårprov, freestyle eller tävla i agility. Vissa inofficiella utställningar är också särskilt arrangerade för endast blandrashundar.

Anledningen till varför blandrashunden inte får delta vid vissa officiella utställningar eller tävlingar beror på att hunden inte är en registrerad rashund. Renrasiga hundar bedöms utifrån rasstandard vilket innefattar vissa bruks- och rasspecifika prov som är speciellt avsedda för att mäta olika egenskaper hos hundrasen, som sedan används som stöd för det kommande avelsarbetet.

För oss på Sveland Djurförsäkringar är alla hundar lika viktiga – renrasiga som blandraser. Därför har vi samma fördelaktiga villkor för blandraser som för renrasiga hundar. Vår förhoppning är att alla hundar ska ha ett fullgott försäkringsskydd, så att det inte blir en fråga om ägaren har råd att låta veterinären behandla.

Förslag på aktiviteter för din blandis:

Agility
Agility är en sport som passar de flesta hundar och hundägare. Genom att träna agility får hunden motion och nyttig hjärngympa, och dessutom stärks samarbetet mellan dig och din hund. Det finns flera kurser att anmäla sig till och även många föreningar som man kan gå med i. En blandrashund tävlar på precis samma sätt som en renrasig hund gör. Renrasiga hundar har ingen förtur under loppen.

Beteende- och personlighetsbeskrivning hund (BPH)
En BPH-beskrivning tar omkring 30-45 minuter och innehåller åtta moment som syftar till att ge en bild av hur hunden reagerar på och hanterar olika situationer. Det handlar bland annat om att möta främmande personer, att arbeta för att komma åt mat och att stöta på olika överraskningar.

Freestyle
Freestyletävlingar är öppna för alla hundar. I freestyle kör man lydnad till musik eller som många säger ”dansar med sin hund”. Det finns många olika rörelser och konster som man tillsammans utför till musik i form av ett program. Programmet visar man sedan upp och blir bedömd på.

Hundutställning
På blandrasutställningar döms inte rasen i hunden utan domaren lägger fokus på ”Fyra F” som är: Form, funktion, friskhet och följsamhet. 4F är ett bedömningssystem som organisationen Blandis har tagit fram. Domaren tittar till exempel på hundens tänder, kors- och ryggrad, tassarna, rörelserna samt att pälsen ser bra ut och mycket mer. Domaren bedömer också hundens tillgänglighet. Hundarna tävlar i olika klasser såsom valp, junior, unghund, senior eller veteranklass.

Viltspårprov
Här bedöms hunden på hur pass lämplig den är att söka efter skadat eller dött vilt. Spåret är ca 600 meter långt med flera vinklar och även bloduppehåll finns med i spåret. Det avslutas med en del från slaktat vilt. Under ett viltspårprov bedöms hundens spårningsförmåga, självständighet, arbetstempo och skottprövning.

Rallylydnad
Hunden ska ta sig igenom en bana med skyltar som har utformats av domaren. På skyltarna finns det illustrerat och beskrivit ett rallylydnadsmoment som hunden ska genomföra. Rallylydnad består av olika moment och domaren bedömer sedan hur väl momenten utförts samt samarbetet mellan hund och förare.

Andra aktiviteter
En blandrashund kan också delta i grytprov, jaktprov, vallhundsprov, heelwork to music, anslagstest i vildsvinshägn samt eftersöksprov på vildsvin m.m.

Tänk på att:
Tänk på att det finns vissa krav man behöver förhålla sig till när hunden ska utöva olika kurser, prov och tävlingar m.m. Hunden måste vara ID-märkt (med chip eller tatuering) och vaccinerad enligt gällande rekommendationer. När du ska tävla måste du även ta med dig tävlingslicens och vaccinationsintyg. Hundar som inte är stambokförda i SKK och som vill delta i officiella tävlingar och prov, måste ansöka om tävlingslicens.

Publicerat 2017-11-01

Linda Eklund
Kommunikatör

Läs artikeln hos Sveland

Hunden pratar med öronen

Författaren: Anders Hallgren

Alla vet att hundar har ett fantastiskt kroppsspråk och där ansiktets mimik är det mest variationsrika. Vi vet också att ögonen är det som hundar använder i sin aktiva kommunikation när de vill säga oss något. Bara med en blick kan de stirra uppmanande, argt, ledset, glatt, skrämt eller undergivet.

Eftersom ögonen är så dominerande i mimiken så missar vi ofta andra ställen som en hund använder när den ”pratar”. Visst, vi kan det där med svansens olika betydelser när de signalerar, och vi kan detta med styva stela ben vid möte mellan hundar. Vi vet också vad det betyder när en hund vinklar hakan uppåt eller nedåt och mungipornas position, framskjutna eller bakåtdragna. Också de tydliga signalerna med öronen framåtriktade eller bakåtstrukna.

De flesta av de här signalerna är tydliga och enkla att uppfatta. De är dessutom ganska långsamma, så man hinner med att läsa av dem utan svårigheter. Svansen är ju kvar i sin position länge när hunden till exempel ser en annan hund. Samma med alla de andra kroppspositionerna och rörelserna.

Aktiva signaler
Såvitt jag kan se så skulle man kunna dela in hundens kommunikation, främst signalerna i mimiken, i aktiva och passiva signaler. Det vill säga att de aktiva då främst skulle vara alla läten, urinmarkeringar, svansrörelser, blickar, huvudhållning och ögonsignaler. De sänder tydliga, medvetna budskap till en motpart och berättar om misstänksamhet eller en positiv inställning, vilja att hälsa, att leka, att umgås eller att vilja bli lämnad ifred.

De är också tydliga för en mottagande hund. Tyvärr gäller det här inte människor, eftersom de inte är lika skickliga på att förstå de budskap som hunden sänder ut – dessvärre inte heller hur hunden utläser och tolkar människans konstiga kroppssignaler. Hundar försöker i alla fall att göra sig förstådda och förstå, de gör sitt bästa.

Passiva signaler
En mängd signaler är vad man skulle kunna kalla ”passiva”, det vill säga att de försiggår inte på ett för hunden helt medvetet plan. Det är sådana saker som att svansen hålls nedåt när hunden kommer till ett främmande område. Finns det en hund där? Blicken kanske flackar och hunden gör sig liten. Öronen stryks bakåt och huvudet hålls lågt. Det finns ingen motpart som signalerna kan uppfattas av, utan det är som om hunden intar den undergivna attityden automatiskt. Ofta tänker vi som hundägare inte på vad som sker i hundens kommunikation, kanske för att signalerna är så finstilta eller så är vi bara vana vid att hunden ser ut som den gör och tolkar inte det.

Öronen
Vill du se något fascinerande så ska du studera öronens signaler, för de är verkligen innehållsrika. Du kan se detta i alla situationer, vare sig du är hemma eller ute och går. Av alla passiva signaler så är det öronens vridningar och vinklingar som skiftar mest av alla beroende på situationen. De är så tydliga och lagom långsamma att man hinner med att läsa av dem.

Förbered dig för att gå en promenad med din hund. Redan när du reser dig från din plats och hunden iakttar dig, så kan du börja observationerna. Öronen åker antagligen framåt och bakåt och utåt sidorna medan hunden studerar dig för att avläsa dina intentioner. När du tar på dig kläderna, säger att ni ska gå ut och tar tag i kopplet så försvinner troligen öronen, helt strukna bakåt.

Under promenaden är öronen riktigt aktiva. Ibland pekar de framåt, ibland stryks de bakåt, flera gånger utåt sidorna. Vanligtvis fladdrar de lite framåt, halvt bakåt och, när du pratar eller kommer nära och kanske spänner kopplet lite så dras de bakåt. De är i olika lägen precis hela tiden. Om du stannar och sätter dig ned på en bänk, stubbe eller sten och lockar hunden till dig så har du redan på första steget den tar en vinkling av ett eller båda öronen. När den kommer fram till dig och tar kroppskontakt är de helt strukna bakåt.

Studera öronens signaler, de är en fascinerande liten detalj i hundens rika språk som hör till det som är så synd att missa.

Anders Hallgren

Publicerad med tillstånd av författaren
andershallgrenblogg